Varför upplever vi klimakteriet så olika?
Genetiken ger en del av svaret
Har du någonsin undrat varför vissa kvinnor nästan glider obehindrat genom klimakteriet, medan andra kämpar med värmevallningar, sömnstörningar och hormonella svängningar i flera år? Faktorer som livsstil och levnadsvillkor har naturligtvis betydelse, men visste du att genetik och etnisk bakgrund faktiskt också spelar en roll?
Även om klimakteriet är en gemensam biologisk fas visar forskningen att våra gener och etniska bakgrund har betydelse för hur vi upplever det. Det är alltså inte bara livsstil, stress eller hälsa som påverkar symtomen – vår biologi gör också en verklig skillnad.
En av de största studierna inom området, SWAN-studien (Study of Women’s Health Across the Nation), har följt tusentals kvinnor under många år. Här visar resultaten tydligt att kvinnor av afrikanskt ursprung oftare upplever både fler och mer intensiva värmevallningar, och att de varar längre än hos andra grupper. Latinamerikanska kvinnor rapporterar också fler vasomotoriska symtom som värmevallningar, nattliga svettningar och torrhet i slemhinnorna, kvinnor med europeisk genetisk härkomst ligger generellt jämnt i mitten när vi ser på symtombilden, medan asiatiska kvinnor generellt har färre och mildare symtom och ofta upplever en mer glidande övergång genom menopausen. Skillnaderna återkommer i flera stora internationella studier, och det finns numera en tydlig konsensus om att symtombilden varierar markant mellan befolkningsgrupper.
Men varför? Forskningen pekar särskilt på ett samspel mellan genetiska variationer, hormonrespons och kroppens temperaturreglering. Vissa kvinnor har genetiska variationer som påverkar hjärnans förmåga att reglera värme, och när östrogennivåerna sjunker blir kroppen känsligare för små temperaturförändringar, vilket utlöser fler värmevallningar. Dessutom reagerar hjärnans signalsubstanser olika från person till person, och hos vissa kvinnor förstärker de hormonella svängningarna symtomen mer än hos andra. Klimakteriet är alltså inte en enhetlig upplevelse, inte ens när vi ser på genetiska skillnader, och det bör heller inte behandlas som sådant.
Referenser:
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3185243/https://journals.sagepub.com/doi/10.2217/17455057.5.2.127https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/2110996https://womensmidlifehealthjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40695-022-00073-yhttps://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38595299/
En liten översikt härifrån med de viktigaste take aways från detta inlägg: 